Tidigare i sommar ( känslan är ungefär år 1973 ) spenderade jag tid med Ida i björkarnas stad! Äta grekisk mat och vandra längs sjöar och mysiga badplatser tillsammans, och stanna uppe alldeles för länge för att vara en människa dagen efteråt - hela mycket värt!
<3

Jag sa en månad, men där ljög jag minsann.
Jag är lite rädd att jag är en liten instagram missbrukare om ljusa dagen för tillfället! Jag fyller dagarna med mjuka bebis händer, vänner och god mat! Ingen sol och ingen mer ledighet - heja!

Nästan prick en 1,5 vecka sedan jag befann mig i lägenheten, nu har jag semestrat livet ur mig! Har hunnit besöka 5 städer i Sverige och där är även ett underbart bröllop inkluderat i timmarna, bildbomb väntas inom kort!

Jag hade spring i benen och ett gigantiskt sug efter fjälluft, jag packade en lätt ryggsäck & vandringskängorna och tog mig en an en tur. Jag stekte sönder i värmen, maxade farten, hade enbart renar som sällskap och lyssnade till ljuden från naturen.

Saxnäs - Borgafjäll, fram och tilbaka, jag kan säga att det kändes i sätesmuskeln bigtime dagen efter, haha! Det var precis i min smak, solstek ( den urfula sportbh brännan är kirrad för sommaren!) & tid för att tänka igenom ett och annat, kanon!

Tid för eget, kvalitet.

På Midsommar, tog jag mig kvalitetstid för familjen, jag har vanligtvis spenderat högtiden med vänner & på en annan plats, men nu ville jag vara med dem, som jag håller om mest. Att äta frasiga våfflor i fjället, känna av midsommarfirande tillsammans, middag på kvällen med släkt och lite brusiga kärleksfulla bilder med syster, det var precis det jag ville ha, och det jag fick.

Lugnt och kärleksfullt, det uppskattas mer nu än någonsin.

Det var vackra skapelser, med lugg & någon viss charm och smygande kärlek för varann, det syntes - korna ja, som nyss hade fått en kalv, som bambi  - fast snäppet bättre ur mina ögon sett!

Det vankades rock i kullerbacken i Dorotea, och jag hade bästa sällskapet att dela kvällen med, då kan ingenting, i´m tellin you, ingenting gå snett! Dagarna levererade, med all säkerhet!

Jag har fått rå om denna brud i flera dagar, innan jag gav sista kramen för att lämna henne åt det södra delarna av Sverige, innan ens sommaren har startat! Det är en markant skillnad, på bruna och blåa ögon, det kan vi nog alla hålla med om. Det är dessutom makalöst stor skillnad på att vakna upp utan henne vid min sida, det kan jag med säkerhet skriva i sten.

En blandning av tomhet och lycka, vilken mix!

Första dansgalan, som döptes om till rockkväll istället, men minst lika fint för det! Inte sådär fasligt kallt som det brukar vara, fast lite regn dök ned, men vad gör det när kvällen spenderades med kanske dom allra bästa?

Hängde ute i Strömåker, där vi åt en gigantisk skål fylld med sallad & drack gigantiskt mycket vin, haha. Även om jag visar kärlek för dessa qvinnor på jobbet, råkar jag dessvärre visa ännu mer under sådana här planerade tillställningar, jag kramar sönder dessa fagra själar, och skrattar tills magmusklerna får nog. Men inte jag.  Aldrig. Aldrig nog av dem.

En vecka har passerat med lika många procent arbete om dagarna med samma kvot procent besök i min lägenhet.

Jag har klämt in vänner och nu är början av en helg i knutarna, det gillar vi.

Jag gillar också kort från förra helgens påhitt, med mina kära arbetskamrater - det får förklara stunden, med oskärpa och kärlek.

På något vis kan jag bara inte sluta älska mina krav teér, som jag började smygdricka i timtal redan i Stockholm.

Låt mig ge er mina plus;

1. KRAV OCH Ekologiska märken är tryckt över alla paket

2. Dom smakar gudomligt, och behåller smaken otroligt länge

3. Det finns chokladsmak ( kom igeeeeen, choklad liksom?! )

4. DET FINNS YOGA INSTRUKTIONER PÅ FÖRPACKNINGARNA ( precis, värt ett capslock på den! )

5. Jag tar det igen, sa jag yogainstruktionerrrrrrrr?

Okej. Nu tog det stopp, jag säg bara köpeh!

Det är första Juni dag.

Det är inte särskilt konstigt att det rycker till i kroppen av längtan efter att få åka tillbaka till Sundsvall idag, till äppelträd & utslagna björkar. Varför? Det snöar i Vilhelmina.

Ett år till.

Det går alltid så fort, när jag fyller år, när jag klamrar mig genom ytterligare 365 dagar till för att säga en högre siffra för min ålder. Men nog är det precis samma sak med syster, är hon redan 17? Det är ju en vuxen ålder, vars missade jag att min underbara lilla pluppa fick den åldern som tillhörde hennes namn & vardag? Jag hinner inte med.

Jag tycker om att få gläjda andra, genom små kakor eller presenter, men det som jag utan tvekan alltid kommer lägga mest energi och pengar på är syster, jag vill ge henne allt jag kan, för hon är min.

Jag glömde berätta min kärlek för uteserveringar, tusan!

Jag gillar verkligen att få beställa in godheter, Tapas har som blivit en favorit för oss två ( Bläckfisk är bra fint ändå!), se solen gå ned och ändå fortsätta samtalen som om det inte fanns någon morgondag!