Can almost here
Gallerian var proppad till max igår, vi trängdes fram och tillbaka samtidigt som Roger Pontare och Robert Wells sjöng i bakgrunden. Allting gick någon grad över mysigt när vi puttades fram och tillbaka genom folkmassan som samlats, där vi knappt kunde prata med varandra eller sikta mot någon butiköppning utan att vi blev bortputtade från riktningen. Vi gömde oss gladerligen inne på Monki och bestämde oss efter några timmar att bege oss hemåt mot en inbjudande glassburk och barnfilm som avslutning, blandad och fin kväll måste jag säga. Tur att det alltid finns glass att trösta sig med i hårda stunder som dessa, haha.
Jag kan inte riktigt förstå att det faktiskt är första advent på söndag. Nu är det verkligen ett total mörker när man kliver upp på morgonen och samma när man beger sig hem från jobbet. Stockholm har börjat lysa överallt så långt ögat kan nå, fina lampor i träden, julmusik som spelar från ett antal butiker och nybakta lussebullar i butikerna. Det känns fint, snart jul och lugn, men en stor och viktig pusselbit är fortfarande borta, var är all snö?
Nej precis, det finns ingen. Jag har tröttnat på regnet och dom bara asfaltgatorna nu. Kändes som lite mycket att begära eftersom jag sitter där jag gör, men sugen är jag allt. KOM SNÖ, KOOOOOM!
Det är något som är mysigt i stockholm, alla ljus i träden och all mysig belysning efter gatorna! Tack för att du svarade imorse! PUSS
