Forever mine, forever yours
Det är först nu jag förstår känslan. Jag har inte greppat riktigt förut att det är jag som har lämnat. Mina vänner, utan att reagera på hur mycket det har påverkat dem. Jag har alltid trott att det värsta har varit att lämna, men jag har fel - oerhört fel, det är tusen gånger värre att bli lämnad.Vara själv den personen som tittar efter någon som åker, känna hopplösheten när man själv vill kura ihop sig hos den trygga famnen men inte har någon, för man blir själv , utan trygghet.
Viktoria älskade vännen ska åka iväg en sväng, långt ifrån mig och resten av landet, Sverige kommer bara bli en nypa salt i ett stort hav att upplevelser och äventyr hon kommer att få se. Jag vill av hela mitt hjärta att hon ska åka, resa och uppleva allting nytt och spännande. För hon kommer må bra, och jag vill att hon ska testa nytt och utvecklas med hjälp av alla intryck hon kommer få och stärkas när hon själv får ta tag i vad världen har att erbjuda henne. Men det hjälper inte ändå, det kommer att göra ont när hon åker. Äckligt ont.
Puss min finaste vän, jag håller alla tummar jag har för dig, och kommer sakna dig till tusen!
Kommentarer
Viktoria
Åh. Du anar inte hur tårögd jag blev när jag läste. Jag saknar dig sjukligt mycket och ändå har vi träffats flertalet gånger den tiden du har varit i Stockholm. Som du säger, det är tungt att lämna och det är tungt att bli lämnad. Men, jag tycker inte om att säga hejdå, så jag säger vi ses snart! Puss hjärtegull
Trackback
