I'll know it by the feeling

Idag kom en reporter från VK och tog lite kort och interjuvade oss om dansföreställningen som kommer inom kort. Det var riktigt kul att får vara med, eller bara de att känna att dom bryr sig om saken. Men när jag fick frågan riktad mot min ansikte som löd: - Vad ska du göra sen då?
Blackout. Jag vill bara skrika att jag inte alls har någon som helst aning, att jag funderar på det dag och natt.Well, jag lägger ned alltför mkt ovärd tid på det iaf, det är en sak som är säker. Jag har skjutit fram tankarna om vad som händer efter gymnasiumet för att jag inte riktigt orkar med det just nu, all luft som man en gång hade försvinner på någon sekund och jag står bara där och glor.

 Det är klart att jag vill göra SÅ mkt, jag vill gör allt med mitt liv! Men just i denna stund orkar jag inte riktigt av att chansa och varken tro på mig och världen där ute, det får blir som de blir känns det som nu. Jag orkar inte brottas med frågorna om vad som ska hända med mitt liv, vilka val jag ska göra. Det är kanske inte en världsfråga men klart att det spelar roll, det är mitt beslut om vad jag ska göra efter gymnasiumet. Jag önskar ibland att jag blev tilldelad olika saker, och att jag sedan bara behövde hänga med i svängarna, men så är det inte. Jag får lita på det dom säger, "livet är långt, du hinner ändra dig flera ggr ändå"
Då säger vi så världen och mitt alltför söndertänkta sinne, vi lämnar det en stund till i frågetecknets värld och njuter av de sista året på Malgomajskolan.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oxx

Always one foot on the ground

RSS 2.0