Jag har nu, tro det eller ej , stigit in i mitt tjugonde år , TJUGO! Jag tror någonstans att klockan ska stanna upp, jag sätter funderarminen till & tänker tanken ännu en gång - är jag verkligen tjugo, redan?!
Alla ni fina som kom ihåg mig på min födelsedag, fast all julmat & Kalle Anka tittande fanns att slänga tankarna åt så fanns det ett helt av av underbara som gjorde sig hörda, tack alla ni!

Jag tappade min kamera i golvet på julaftons morgonen, objektivet ser ut som ett överkört russinpaket så det känns inte särskilt vidare, DET händer under mina nyktra timmar men under alla dessa utgångar & hotellkvällar, nej då följer den snällt med i alla timmar och bara glänser, så ja - inte särskilt mycket kort finns att hämta under helgens gång men efter mina förmiddagspass hela veckan med en väckarklocka som ringde halv fyra på morgonen så kan ni ju tänka er synen, haha!





(Bild lånad av finaste Evelina som förevigade mitt paketöppnande, lyckligt barn! )

Min födelsedag är i mitten av allt, i julstressen & mysigheterna, alltså - självaste julafton! Det är inte lätt att styra ihop någon dag där jag kan bjuda in alla mina vänner och trycka i dem några bakverk så att det passar alla, men jag förberedde alla så gott jag kunde på en dag och höll hårt i tummarna  - och jag fick hem fem underbara vänner till mitt kök som gjorde min dag till en av de mysigaste på länge!

En liten sockerchock som jag smått hade utlovat blev av, och sedan njöt jag av all tid tillsammans med dessa fin tjejer, jag blir som ett litet barn när någon är så rara mot mig som ni är, röd om kinderna & fnissig till tusen - tack tack för allting finaste ni för att ni gjorde mitt firande ( ganska bra i förskott förstås ) till något fantastiskt, puss!

Efter ett lång & fint samtal med min käraste vän i kylan, har jag knappt några tår eller kinder kvar, hur ska man egentligen gå klädd i denna kyla utan att dö på kuppen ? känslan som vilar över kroppen är inte harmoni precis, nej - snarare att allting som får kallas delar till kroppen förfryser så fort näsetippen befinner sig utanför dörren, men efter ett samtal med henne - är allt värt, frusna kroppsdelar eller inte!

Sådärja, nu är två olika sorters praliner skapade, en vit choklad som är rullad i digestive & en hasselnötstryffel som även är rullad i massor av hasselnötter ( hur kunde jag missa att nötterna booorde ha delas liiite mer, bara en aningens kanske ? den är täckt med nötter för guds skull, hjälp! ) och allting är finfina recept från Underbara Clara och hennes färgglada liv!

Har jag sagt att vi har klätt julgranen ? Hälften av er skriker säkerligen nu, neeeeeej toka - inte så tidigt! och vissa tänker kanske som oss - när ska man annars hinna njuta av den innan allting plockas ned ?

Ungefär så går våra tankebanor, bättre att hinna se lite äkta barr & mysljus från julgranen innan dagen D stor vid dörren och julen ska ut, man måste passa på så att säga. Och jag, som är en liten julälskare hänger glatt upp alla julkulor ( neeej Jenny min fina, inte pumla/pumlor - så kan man bara inte kalla det, he går jag int med på (;, haha! ) och skrålar högt i alla hemska julsånger som MÅSTE vara i bakgrunden under pysslandet, ju högre dessto bättre!

Vill bara visa vem som har varit min trogna vän under fredagen - Leila & åter Leila!
Jag har bakat för fulla muggar för söndagens födelsedagsfika, tur att jag inte är en sådan människa som inte slickar skålar från topp till tå för idag hade det funnits en heeel del att förtära. Men jag slickar inte, göre bara inte!

Eller okej.

Det var ju inte sant, men det vet ju alla därute ändå så (;

Julmarknaden lovade jag att berätta om förstås, och nu blir det kanske inte en solskenshistoria som alla tror - eller jo en solskenshistoria men med MÅNGA minusgrader och MÅNGA kalla tår och MÅNGA människor i samma historia isåfall, men det är ändå sådär trevligt så ni gärna får tänka - " men hallegosingen vad fin dag de har haft! " , för det hade vi verkligen, fint men kallt!

Jamtli och dess charm, det var långa rader av människor både inne på marknaden och runt om i utställningarna ( som jag och S snabbt gick igenom innan de stängde, vilka små flaschbacks vi fick från skoltiden  - har alla varit där med skolan månne? ). Dagen rullade på snabbare än vad vi kunde ana, där vi tittade in allt vi hann - små stugor med gamla kassaapparater, strutar fyllda med egetplockat godis ( precis som i Pippi, hallelujah! ), tunnbrödsbak, små stugor med inredning från förr ( där vi levde oss in i situationen till max och trodde vi själva var hemmafruar, vaggade små vaggor & kollade igenom små bilder från förr i tiden ) & självklart en sväng till tomtens lilla hus i hopp om att finna denna allas man - med besvikelse, han hade troligtvis gett upp & gått hem för dagen, kanske nästa år ?

Det blev mörkt rätt så snabbt, och när våra tår inte klarade mer kyla promenerade vi hemåt och gjorde pasta Carbonara & var rätt mätta i både själ & kropp av kyla. En dag i kylan som gjorde susen, himlarns fint att besöka marknaden med dig bästa Sandra!

Jag har under dagen gjort "sschtaan " med Ida, vilket gick ganska snabbt eftersom vi inte befann oss på drottningatan eller kungsgatan precis - men nästan som E4;an kanske - storvägen genom Vilhelmina , storgatan.
Okej, lät kanske lite väl nedvärderande, det var riktigt trevligt att gå omkring i olika butiker på lite julklappsjakt, det är som  sagt lätt att bli hemmablind, och ja självklart är det himlarns enkelt att sätta sprätt på lite pengar när man är i farten också - lovely!

Jag har gjort färdigt två av mina arbeten i distanskursen, känns fint att det börjar knappra ned i antalet då jag enbart har en till att göra innan jul , sedan tänker jag bara njuta av jultiden & sista delen på kursen, om vi nu får godkänt förstås - hon kanske tvingar oss att göra om allting eftersom hon ser hur mycket vi njuter av att storhandla i Lycksele vid laborationsträffarna - varenda gång går hundralappar som smör i solskenet - hur säger jag bara, hur ?! ( Emelie, tänk om vi bodde tillsammans i viva la Stockholm-vi skulle inte ha ett korvöre kvar!haha)

Nåväl, jag har hittat en ny filur som ger mig energi i mängder, hon är inte ny för mig egentligen men hon har återfött hennes charm på några sekunder efter en liten vila i min spotifylista - hon är bra hon!

Jag har längtat som en tok, det är något gudarna ska veta!

Jag vet att det är nyttigt att längta efter något, för det är då man inser hur mycket människorna omkring oss själva betyder. Vi kanske inte tar för givet att ha dom runt omkring oss men något inom oss vill veta att de finns där, med oss. När de inte är inom räckhåll sätter känslorna verkligen fart och saknaden uppenbarar sig snabbare än vad sockersuget kan slå till ( och då mina vänner, då gåre fort minsann! ). Men hur roligt är det egentligen undertiden ? inte alls.

Min finaste, Evelina, har varit på en lång resa men är äntligen tillbaka - denna tappra fina varelse!
Men igår, då bjöds det på amerikanska blåbärspannkakor, skratt & surr i mängder - älskart!
Jag är så glad att du är hemma <3

Det finns många inlägg som jag inte hinner visa i tid, för jag är sen & världens undergång kommer strax och knackar mig på axlarna och argt frågar mig efter uppdatering -dock, ett inlägg som detta kan egentligen visas om & om & om igen - hundratals gånger per sekund, för människor skulle aldrig aldrig bli less. Jag väljer att döpa inlägget lite charmigt till ; det årliga ( och numera ett tvång här i världen, vet inte hur jag skulle klara mig utan min tappra sockerdragare ) julbaket med Anna. Förvisso har den här rutinern enbart varat i ett år, eftersom det är en nyfunnen kärlek men ack så bra - det kommer att följa oss till graven ! liksom, ett stort och vackert sockertåg.

På något vänster, efter att ha fotat alla ingredienser till punkt & pricka har jag ingen slutbild på något i princip, jag är rädd att jag kaaaanske fick en sockerchock under resans gång och fokuserade helt fel, men ja - ni kan ju föreställa er resultaten - oh god! - I can!

Rocky roads & chokladbrownie med polkagris frosting!

















Jag vet vad ni tänker. Ni vill verkligen kolla i min frys! haha

Har landat i hemmets trygga efter en natt i Dorotea hos mysigste V.
Känner att kvällen rusade förbi efter att jag kört hem i mörkret, med full musiksprutt ur högtalarna & tankarna på annat håll än vägen egentligen, anledningen var därför att jag fick sådant rus - energi av dessa besök jag gjort de senaste dagarna och det kommer hålla i sig minsann!

Mina batterier tar snart slut för kvällen, utan bestämda tankar brukar det mestadels sluta med att sömnen inte blir mest prioriterat under dagar som dessa ( hurra hurra, vi prioriterar bättre saker här i världen! ) - jag ska helt enkelt dra på mig mina nya favoriter , rosa puffsockar som jag och S köpte i helgen - rosa, stora & fluffiga - och sådär lagomt varma som behövs under vintern !

Äsch. Egentligen inte.

Jag har golvvärme till 110% & fryser nästan aldrig i mitt hus - det är mysfaktorn helt enkelt. Där, nu sa jag det - jag faller så lätt dit för det enkla!

Helgens häng har varit i parasitlandet aka Östersund med finaste S, jag skulle inte bli förvånad om parasiterna slår till lagomt till Lucia helgen eller något annat fint planerat, men peppar peppar ta i trä - än så länge är jag frisk! Jag är tacksam att jag har umgåtts med min framtida sjuksköterska som hade miljontals tips om hur vi skulle gå till väga, annars skulle jag sannerligen både sköljt tandborsten & tagit mig ett glas vatten utan att tänka mig för - vatten är i allt vi rör, det är något jag verkligen tog fasta på under helgens gång, hur klarar man sig utan detta guds gåva?

Fullspäckad helg - julmarknad med förfrysta tår & tunnbröd  & världskuppen i skidor där vi skrek oss hesa när alla skidhunkar susade förbi längs stadion - vilken upplevelse minsann! Bilder kommer när jag har landat och insett att helgen redan är förbi, det är det där med tiden igen - var i fridens namn tog den vägen ?

Justja!


Klart jag spenderade 80 riksdaler på praliner under skyltsöndagen för min goda ekonomis skull, eller?
Efter en liten tugga av dessa läckerheter slängde jag allt moget & kanske nödvändigt tänk om pengarna som låg bakom, MAJ GÅD vad gott det var! Slutsummering ; värt alla peninga i världen för dessa sockerkickar !

Lycksele, det är bevisat inte jordens mittpunkt men ack vad tiden snurrar fort i dessa kvarter med rätt sorts sällskap! Sista laborationen innan jul med kursen, och ja  -det svider lite i hjärtat, våra älskade galna labbträffar börjar lida mot sitt slut - love love, hejdå alla charmiga vita labbrockar med tillhörande labbmänniskor - fint att råkas vid va!

Äscha päscha - dagen innebar tryfflar i olika former och smaker, galen bilfärd & en alldeles för tidig morgon för vår smak, men det är de som gör´t  - en blandning av trötthet, mysfika & kursmaterial som får ögonbrynen att vinkla sig mer mot månen än något annat !

Jag är upptagen med en fin & lång dejt med Harry ( aka mannen med det sexiga blixtärret - grrrr! )

I söndags var det inte vilken dag som helst, nej - nämligen skyltsöndag & första advent! ( åh. låt oss lyssna på meningen igen - fööörsta aaaadvent - mys, är vi redan där? )

Det innebär det årliga glöggracet bland butikerna, tävlingar & att rösta på pepparkakshusen som ställs ut.
Jag tror det mest handlar om att jag var borta från min julrutin förra året eftersom jag inte bodde hemma, och tar därför igen i år med lite extra krut - vandra runt i samhället och stanna och surra med bekanta människor stup i ett, det är charmen i ett fint paket !