Vem är överlycklig för att hon slipper fara till skolan imorgon?Jo, JENNIFER
Okej, kanske inte riktigt slipper egentligen, utan jag har helt enkelt tagit mig friheten att ta ledigt imorgon, och det känns toppen!
En extra ledig dag precis innan helgen bär till smakar bara fint i min mun. Jag tycker det känns otroligt skönt att få bara vara tillsammans med några som jag håller om, en bit härifrån. Samla lite krafter, och bara njuta. ( läs, plugga teori och göra slut på mina pengar ), det kan inte bli bättre!
Hoppas ni får en trevligt helg mina vänner, för det ska jag iaf se till att jag får! haha

Förintelsens minnesdag var ngt jag ärligt talat såg fram emot, för jag tänkte som, antagligen alla andra barn, att vi skulle prata om vad som hände under förintelsen och vad det innebar för många osv. Men vi satt och lyssnade på migrationsverket istället i en timme på morgonen, observera morgonen. Inte för att jag har ngt emot att lyssna på dem, det är aldrig dåligt att veta hur deras arbetssätt ser ut, men jag hade kanske trott att dagen skulle se lite annorlunda ut. Och morgonen var kanske inte det bästa tillfället att lyssna på två män som inte verkade ha ett särskilt genomtänkt upplägg, jag vill inte tänka på hur många halv slutna ögon jag såg, haha.

Jag såg verkligen fram emot min tisdag kväll, för sandra skulle nämligen komma hit. Och jag längtade så efter att få spendera mkt tid med henne, och särskilt eftersom det alltid blivit uppskjutit så länge. Men vi hade inte lyckan på våran sida idag heller, utan den söta stackaren ligger hemma och är sjuk istället. Så därför får jag titta på mästarnas mästare själv och inte alls kunna ha mina efterlängtade samtal med henne på kvällen, jag vet att jag låter som ett litet barn som suktar efter en godis, men att sakna Sandra är fan inte lätt, haha!

 

Imorse fick vi veta hur vi skulle vara klädda för att fara upp till fjället osv, det såg så sött ut när både Jani och Markus skulle av och på med sina kläder, och vi fick testa deras vantar, och känna på ett par super sockar, haha. Bara för våran skull stod dom med underställskläder och hela köret så att vi fick se hur man skulle se ut för att klara alla sorters väder och vind. Okej, det hör egentligen till kursen men det är alltid kul att se när dom leker av sig lite, ehehe.

Nu ska jag fortsätta med fotografiets historia som jag verkligen trodde skulle vara färdigt vid det här laget, vad har jag egentligen hållit på med? Okej, det vet vi alla - prioriterat sakerna helt fel.

Det är nog först nu som jag verkligen har upptäckt Hello Saferide, och det är lite synd att jag inte gjort det tidigare för jag tycker många av låtarna är ypperligt mysiga och bara härliga rakt igenom. Eller så har jag kanske bara prickat rätt i ett bra tillfälle, när den härliga känslan kommer fram och jag drömmer mig, och samtidigt kommer hennes sköna stil in. Jag vet inte riktigt, men bra är hon i vilket fall.

Jag trodde att det skulle vara mycket härligare att åka skidor idag än vad det egentligen var. Jag tänkte inte särskilt mycket på att det snöade lite när jag for, så många delar av spåret var igentäppt av snön, och därav inget spår till mig förstås. Därför blev mitt varv tusen ggr jobbigare, men jag tkr fortfarande att det var värt särskilt när jag hann träffa grabbarna grus en sväng innan.

Jag hittade ett gammalt kort, som någon har tagit när jag jobbade på stenmans en sommar. Och det är ändå ngt jag kan längta tillbaka till ibland, lite smått iaf. Det var så roligt att ta hand om våningen själv, och spendera lite tid med bagarna och träffa massor av folk som åt mjukglass undertiden som jag sprang omkring som en idiot mellan disken och lunchen. Det var nog mest folket på stenmans som gjorde min visit så rolig, för dom bjöd på sig själv till tusen, sånt folk gillar jag!

Jag tycker kortet mest var roligt för att hon bakom mig inte alls verkar gilla att jag står och putar med rumpan, haha.

Igår var den "omtalade" festen här i byn, och att dom hade dragit ihop folk, det var ingen tvekan om saken. Jag kände mig inte särskilt sugen från en början, utan gjorde fotografisk bild läxan och kollade en stund på let's dance tills jag hade kommit till den punkt då jag mest ville sitta hemma under min filt och inte visa mig, trött alltså.

Men sedan när dom visade att dom saknade mig, och verkligen bad mig komma kändes det bara fel att inte fara dit och kika, jag hade ju lovat, och det håller jag. Jag fräschade upp mig lite, så att iaf jag kände mig bekväm och gick sedan ned.
Jag kunde inte vara mera nykter under kvällen än vad jag var, men det var trevligt. Eftersom det var massor av nytt folk, som norsjö, lse och sådär som jag inte tidigare kände var det riktigt roligt att få prata med nytt folk, se nya ansikten och höra nya saker. Nytt är så otroligt skönt och välkomnade ibland, som igår.
Jag tog mig inte hem förens runt tre på natten, och ja, jag var nykter under hela min visit men jag hade oväntat trevligt med folket, och det var även kända ansikten där, som pontus. Som jag saknat så.

Jag vet att ni tycker att vi är coola som har raggat bil på våran lediga stund idag, det är egentligen alla flickor och pojkars dröm. Så vi hjälpte vilhelmina raggen en bit på vägen, alla i klassen på deras egna hörn. Och nej, jag fick inte köra, vilket jag inte alls kan förstå, körkortet eller inte, vi raggade ju bara ehehee.

Jag måste lära mig att lämna saker som får mig att må dåligt åt sidan. För då jag trott att jag verkligen har försökt allt, och vet med mig själv att jag verkligen har gett allt från mig som jag kunnat, och jag fortfarande inte får något tillbaka borde jag sluta. Jag måste försöka tro på att allting faktiskt har sin mening, och att det alltid finns en anledning till de som händer.

Igår började jag den nya kursen som jag har valt, fotografisk bild A. Jag har haft lite problem med vad jag egentligen skulle vilja gå, för naturkunskap B lät lockande, med tanke på att det antagligen är ett ämne som skulle vara bra att ha i framtiden och kändes som att det skulle bli en intressant kurs. Men sen när jag började tänka efter insåg jag att engelska C redan håller på att ta upp all min tid i nuläget och eftersom naturkunskapen inte skulle bli ngt slappt ämne med lite läxor eller så ( vilket jag nu har fått bekräftat ) är jag glad över att jag valde ngt annat, för jag skulle verkligen inte ha tid, och inte orken för den delen heller.

Jag tror att fotografisk bild kommer bli riktigt roligt, intressant att få lära sig massor av nya saker som har med fotografiskt arbete att göra,så nu sitter jag och gör min första läxa. Där vi ska berätta vad vi har för relation till fotografering, som vilken erfarenhet vi har, vad vi gillar osv. Plus att fem bilder som vi själva har tagit ska in, och eftersom min dator mer eller mindre kraschat, hemska värld, så är nästan alla bilder borta. Hon lär ju få bilder på stenmans fika och promenader, eftersom det är de ändå jag har på datorn, men det är ju ungefär det alla egentligen vill ha sååå, ehehe.

Jag vandrade i Narina, ja, mer eller mindre.

I söndags, då fick jag då finbesök måste jag få berätta, Tove kom hit! ( :
Skidtävlingen som hölls i Järvsjöby var även på söndagen och eftersom Toves lillasyster skulle åka tog vi tillfället i akt och träffade varandra. Så hon kom hem till mig och vi spenderade, kanske inte alltför många, men mysiga timmar tillsammans.

Vi pratade om allt mellan himmel och jord, bakade faktiskt super goda muffins ( jag vet, igen. Men man kan aldrig få för mkt muffins i vardagen,haha. ) och hade allmänt mysigt.
Denna söta människa ger mig verkligen glädje i vardagen, det var precis det som behövdes på en söndagsförmiddag i Januari! <3

Gosh, jag har vaknat tidigt varje morgon den här helgen och det mina vänner måste jag ju säga är ganska ovanligt, för klockan åtta är vanligtvis inte min rätta tid på helgen men oj vad mkt mera värda saker man hinner med, det här ska jag göra till en vana, sa Jennifer och visste mkt väl att det bara är önskedrömmar. Morgontrött.com

Igårkväll hann jag arbeta igenom det mesta med engelskan, men det fortfarande en hel del ord som ska in innan min historia är inne. Tur säger jag bara att det är först inatt den ska in, då kan jag faktiskt ta en härlig promenad innan jag tar tag med arbetet, det kallas prioritera dumt.

I fredags var jag och Sofia och käkade lunch på folkan, och det är alltid så fruktansvärt gott. Salladsbordet där är ju som rena rama drömmen, det stället har jag aldrig lämnat  utan att vara proppmätt, haha.
Vi gick till optikern en snabbis och sen tillbringade jag resten av tiden på körksolan med andreas och fredrik. Gömde mig mest inomhus under dagen eftersom det var så frickin kallt ute, men sofias idé om att käka på folkan tog lätt priset, tack sötnos!

Det känns lite deppigt att veta att jag sitter med läxa på en lördagkväll. Okej, egentligen är det därför att jag har sysselsatt mig med "viktigare" saker under dagen istället, som skidtävling, dricka te, sova lite och kollat på körslaget, haha. Så jag har bara mig själv att skylla när jag sitter här med engelskan som jag nu utan föraning fått till en historia om kärlek när jag började med ordet esteem.
Hursomhelst, hittade lite bilder som jag har glömt att lägga upp på två superfina saker som jag fick av två vänner.
Jag fick ungefär två veckors försenade presenter, men det funkar lika bra för mig ändå,. bättre sent än aldrig eller vad säger vi? haha.
Av sandra fick jag ett suuuper fint halsband och av både sofia och Sandra fick jag en bok, en jätte härlig bok som jag verkligen ville ha - A piece of cake av ingen mindre än Leila!
Åh, jag blev så glad över alltihopa, var verkligen ngt som jag uppskattade till tusen!
Tack mina söta vänner för att ni träffade mitt i prick!!

Jag trodde evigt att mina fingrar skulle frysa ihjäl på tävlingen idag. Jag klädde mig som en gris, med tanke på min sjuka näsa och hals men att ta av mina varma vantar till dem små vantarna undertiden som jag serverade saften till alla räckte, dom vart stelfrusna och jag baljade i mig varm saft i hopp om att allting skulle bli bättre. Det måste vara sjukan som gjorde det för annars skulle jag inte frysa så lätt tycker jag. Hoppade omkring som ett litet barn mellan saftpauserna, men en kopp te när jag kom hem hoppas jag löste allting, alltid skönt att tänka överpositivt ibland.

Jag var i princip själv hela dagen eftersom jag inte fick någon saftkompis, men det var trevligt ändå. Att prata med alla duktiga skidåkare, gamla som unga. Kidsen som endast åkte 600 m och drack saften mest för att det var gott och veteran människorna som körde många mil och drack a lot, och det känner jag igen, när jag kom i mål kändes den varma - saften som guds gåva till folket ibland, haha.
En liten intervju blev också av till en knattekille;
- Och här står jag med en lite kille som snart ska åka, vad heter du?
- MARRRTIIIIN!
- Jaha, och vars kommer du ifrån?
- Vad?
- Vars kommer du ifrån?
- Vaddå?
( Mamma viskar i pojkens öra)
- JAG kommer från LYCKSELE!!

Idag var det förövrigt frostigt och fint ute.

I mitten av Let's dance förstås, det är så roligt att se hur det går för alla. Det här kommer verkligen vara ett program som jag kommer följa.
Imorgon har jag lovat att hjälpa till på skidtävlingen som är hemma i byn, och jag ska servera gosaftn till alla barnen, om det inte är dödskallt som idag kommer det nog bli riktigt trevligt, så ska någon ni känner åka äre banne mig bara att hänga på och besöka mig vid saftbordet, hahah.

Igår när jag var en sjukling på morgonen hade det tydligen ringt under morgonkvisten till mig men eftersom jag sover rätt så hårt när jag väl somnar märkte jag inte alls av det. Däremot när jag vaknade hade jag fått ett röstbrevlådemeddelande, och med trötta ögon och en hjärna som knappt börjat fungera så tidigt på morgonen, hör jag:

- Hej det här är ....... från socialtjänsten. Det handlar om det här fallet ........ och eftersom du inte svarade får du gärna ringa upp på det här numret ...... och prata med min assistent. bla bla blaaa

Snacka om att jag blev lite panikslagen. Nog för att jag vet säkert, haha, med mig att jag inte borde ha någon kontakt med socialtjänsten var det ju ändå lite smått roligt och konstigt att dom ringde till mig. Så när jag hade fikat frukost ringde jag upp dem och förklarade hur det låg till, och att jag inte ville komma och assistera som någon handledare vid ngt fall, haha.
Lite smårolig början på min dag iaf, tack socialtjänsten för eran hjälp!

Hittade precis att det ska komma ut en film som heter Revolutionary Road där både Kate Winslet och Leonardo Dicaprio ska medverka i tillsammans. Sist man såg dem tillsammans i en film var nog Titanic skulle jag tro, så det kommer bli jätte spännande att se hur dem fungerar i den här filmen.

Handlingen verkade vara riktigt bra, och eftersom det är dem två som är tillsammans tycker jag absolut att det är lätt värt att ge den ett försök. Längtar tills den kommer till Sverige ( alltså om två veckor ) så får man avgöra då, härligt härligt!

Jag har gått och blivit förkyld, så därför hade jag bara en halvdag idag och for upp efter lunch, rikigt skönt måste jag få säga. Alla dagar borde vara så, för man hinner inte bli för trött eller bli less på ngt vis,men sen vet jag med mig själv att jag inte alls skulle gilla att vara så få timmar med mina vänner, men nog om det, för det här var verkligen en engångsföretelse haha.

Var på sista teori lektionen idag, och kyyyla säger jag bara! Stefan drog igenom det snabbt så gick vi till garaget senare så att vi slapp stå ute och frysa, tackarrr. Det gick jätte fort, vi var färdig efter redan en timme, så det var rätt skönt att komma hem tidigare när det finns så mkt läxa runt omkring en som ska bli färdigt. Och jag måste verkligen ha tur, jag hamnar alltid i så bra grupper. Idag var det jätte trevliga människor som jag var med, särskilt var det jätte kul att se Johanna Andersson eftersom det var så länge sen jag träffade henne, hon och jag skulle göra ytterkollen tsm på slutet då hon fick panik då hon inte fick av vindrutetorkarna så hon satt mest och skrek, haha söt tjej!

Idag vart det en sen middag, först klockan åtta hade jag fått allting i magen. Men det beror på att jag kände att jag verkligen behövde sitta på bilskolan och plugga pärmar. Jag har inte alls hunnit särskilt många och idag hade jag lite extra tid eftersom pappa jobbade över, och det blev ett perfekt tillfälle att ta vara på.

Imorgon ska jag upp riktigt tidigt för att vara i tid på bilskolan så att vi kan dra vidare till halkbanan. Jag känner att det här kommer bli en stressig vecka med sena middagar flera ggr i veckan, och det är mestadels körkortet som tar upp all tid. Men jag var lite spänd på att få veta vilka jag skulle få åka med och ikväll när jag var på bilskolan så träffade jag Jesper som berättade till min glädje att han skulle med imorgon, det blir toppen. Att få veta att jag ska få spendera dagen med först och främst någon jag känner och sedan att det är Jesper, kommer bli jätte kul - särskilt när Jesper är en sådan härlig kille!
Så nu har min lilla nervositet släppt och jag längtar mest tills imorgon då vi far, hoppas jag orkar upp bara, haha!

Igår när jag hade kommit ut i spåret ville jag belöna mig på ngt sätt så jag satte igång att baka muffins från min nya härliga bok, och jag smälte i lite choklad så dem blev mest bara ljusbruna och proppade dem med blåbär och hallon, riktigt goda faktiskt. Det passade perfekt när jag kollade på körslaget, och räckte gott och väl med någon bara eftersom dem var så stora. Önskade helst att jag hade haft cashew nötter men här sitter jag 3,5 utanför någon affär överhuvudtaget så jag har inte särskilt mkt val. Och körslaget vill jag bara kommentera med en enda sak; ERIK ÄR SNYGG!  som ungefär resten av Sveriges befolkning tycker typ, hahaha, det är de som kallas mainstream ehee.

Jag sprang förbi tvn där det sändes för fullt om världens minsta man, eller pajk eftersom han inte var arton och inte räknas som vuxen än ( jag vet, det var bara därför att jag skulle få känna lite glädje till min egen ära eftersom jag äntligen kan få kallas vuxen i papperen hahah) och då slog det mig, tänk om JAG var världens minsta kvinna? Typ springa omkring på 74 cm och leka omkring. Hur skulle mitt liv se ut? ganska komiskt kanske, och vad otroligt svårt det borde vara. Jag skulle iaf slippa köpa världens dyraste skoter, då duger det säkert bra med en barnskoter för några tusen ehehee. Eller varför inte köpa barnkläder, då borde man verkligen kunna få vara ensam om kläderna, ja förutom alla barnen som springer omkring i likadana förstås men det hör inte hit. Eller när jag ska ta körkortet, få sitta på en super hög stol och känna mig som en kung och ha väldiga problem med att växla, ehehehe.
Okej, här sitter jag och drygar järnet, men undra egentligen hur dem tas, dem lär ju bemötas helt annorlunda än vad vi gör. Och inte undra på att dem skulle bli kända, fast kanske på ett jobbigt sätt, inte precis som alla andra, kanske mest jobbiga frågor om just precis;deras längd, för det är de som drar uppmärksamheten.
Jag är väldigt glad att jag är jag, med mina snaaaaart om jag pressar riktigt hårt, 170 cm i längd!

Tänkte visa vad jag höll på med i torsdagskväll eftersom jag inte har lagt in bilderna förens nu. Evelina har varit hemma under lovet och vi sa att vi skulle försöka träffas någon gång och bara mysa tillsammans, men jag vet inte vad som hände, tiden bara flög förbi, för innan jag visste ordet av det så var lovet slut och jag och Evelina hade inte träffats en ända gång.

Men det fixade sig ändå, eftersom hon inte ska fara hem förens idag och sötaste tove frågade om jag ville hänga med och vara tillsammans med hon, evelina och ett par andra girls för att ta vara på tiden med Evelina innan hon for hem, och självklart tackade jag ja. Men det blev inte bara ett jätte härlig kväll, utan en hel natt med Tove. Jag har aldrig varit hos henne förut, men jag är riktigt glad att det gick, för vi fick massor av mysig tid tillsammans, vilken härlig människa hon är! <3 Jag hade verkligen trevligt med henne under alla timmar som snabbt försvann. Vi lagade vegetariskt som blev dundergott, och sedan var vi med tjejerna resten av kvällen och åt fruktsallad och pratade, pratade, pratade en bra bit inpå natten - Det var toppen ska ni veta! Som jag har saknat Evelina och hennes skratt och vad jag njöt av att vara i dem andras sällskap, perfekt torsdag helt enkelt!

Jag är stolt över mitt val idag, eller de att jag just lyssnade på mig själv och tog lite kvalitetstid och åkte ett varv på skidspåret. Det måste ju handla om lathet, för annars lär jag ha varit ute i spåret tidigare i år, men idag var första gången, och jag ångrar det inte för en sekund. Jag blir besviken över mig själv när jag inser hur mkt jag har saknat det. För skidor var faktiskt mitt liv förut, eller en stor del iaf. Jag tävlade ofta, var på träningar och åkte minst tredubbelt så många ggr på ett år som nu. Jag älskar verkligen att släppa lös och glida fram på skidorna i det fina underlaget, om utrustningen passar och mitt humör är på topp. Fast inte riktigt det där med humöret kanske, för även fast jag var trött och lite nere så ändrades de kraftigt undertiden som jag åkte, för när jag var i mål var jag oftast glad. Glad över att känna friheten, och att kämpa järnet och sedan må så bra efteråt.

Jag ångrar rätt ofta mitt val över att lägga av, men jag vet att det var mkt delar som var inblandade för mitt beslut. Men mest var det pressen, för folket runt omkring mig gav mig tävlingstankarna istället för ngt annat. Även fast jag gjorde det för att jag ville och för att jag mådde bra av det var det ändå några i min omgivning som tyckte att jag skulle göra det bättre,att jag skulle tänka större och pressade mig att vinna för, vad jag känner det som nu i efterhand, just vinnandets skull. Det är klart, att man ska ha press för att klara saker, jag ville verkligen ha någon som peppade mig, gav mig riktlinjer att följa och lärde mig att se mitt mål med ett helt par andra ögon. Men det går inte att komma undan med, pressen var helt enkelt för stor för mig. För tillslut blev det inte för min egen skull riktigt, det var för tävlingen, laget, och stoltheten att ta poäng till klubben. Inte för att jag vill egentligen anklaga någon för att dem pressade mig för mkt,( vilket jag inte hoppas att det låter som) men jag slutade iallafall och det mår jag lite smått dåligt av. Jag vet samtidigt att det inte alls är försent för att ta upp det igen, men nu orkar jag nog inte riktigt starta upp igen. För nu ska jag åka för min egen skull, och ingen annans.

Det är fredag. Det betyder alltså att vi har gått i skolan i tre dagar, och jag vet inte hur många som jag hört säga att dem är less. Men jag är ju en av dem, inte de att jag inte gillar att gå till skolan, för jag har längtat så efter att få träffa alla, men resten kan jag gott och väl slippa. Jag försover mig redan och är ständigt trött, men det är bara början, hoppas att jag kommer in i dygnsrytmen snart, annars kommer jag gå i taket, eller rättare sagt - dem jag ska umgås med, för att jag lär bli tokigt haha.

Vi har precis haft en mysig middag hemma i i huset, där min härliga släkt kom och hälsade på. Jag måste ju säga att jag älskade efterrätten mest, men det gör jag ju alltid för den delen, men det är verkligen toppen på moset, att sitta ner och mysa och äta gott, för att inte tala om alla härliga personligheter som är samlade runt bordet som man får ta del av, och alla härliga skratt, åh vad jag gillar min släkt! Eller ja, illa vore ju annars.

Så en skön rivstart på min helg, och imorgon - då ska jag banne ta mig ut i spåret! Så många helger som jag har tänkt den tanken men aldrig ställt mig på skidorna,men imorgon ska jag ut, även fast det är -30. Okej, det vet vi alla att jag inte skulle, men om jag skriver upp det här, måste jag ju helt enkelt se till att inte banga hahah.

Första dagen är avklarad, och en sen förövrigt. Vi rullade in på avfarten runt nio, eftersom det är onsdag, vilket betyder dans. Jag mår dåligt över hur mkt jag har hunnit glömma på en dans under ett lov, det är inte så fasligt lång tid men det räckte gott och väl för mig att glömma en del saker. Men efter att stått som ett fån en stund klarade det ut sig rätt bra, sen kom jag tillbaka on track. Det var ganska svårt att hitta inspiration till danserna ikväll känner jag, för min del alltså, men vi kom rätt så långt och det känns alltid lika skönt då man vet att det går framåt, det finns ett slut på allting, haha.
Usch vad jag kommer sakna onsdagarna med mina härliga tjejer!

Idag stod det fickparkering på schemat på körskolan, och det var riktigt skoj! Jag trodde att det skulle vara mkt krångligare än vad det egentligen var, men dem små knep som fanns överallt gjorde det smidigt och enkelt. Jag tkr det är så roligt att testa på nya saker, men jag måste ju säga att jag kände mig rätt så mkt i vägen när man skulle backa in på fickan. Det känns som att jag stannade av hela trafiken för att jag skulle göra min sak, men det är ju bara överdrivet, för det är ju så det är, dom väntar bara på mig en stund undertiden som jag viker in i fickan, men för mig kändes det som 10 minuter.

Dom andra i min familj skulle fara upp till Kjell och gratta honom men eftersom jag inte känner honom allt för väl och är lite smått stressad över redovisningen bestämde jag mig för att stanna hemma. Det är precis så det fungerar, jag har vetat om redovisningen hela lovet och tänkt att jag ändå bara ska renskriva, men så blir det aldrig, det blir alltid mera text och det tar alltid mera tid än vad det är beräknat. Så nu sitter jag och håller för fullt på med barnmisshandel och allt det som hör till. Men det är verkligen ett intressant ämne så det går rätt så bra, eftersom det är ngt jag vill veta mera om och se hur det fungera, kolla all läskig statistik och vårat förhör med BRIS. Dessutom är jag heller inte riktigt säker på att det kommer bli imorgon heller för den delen, men hursomhelst så är det inte alls smart av mig att sitta kvällen innan, men det har vi ju varit med om förut.

Jag har förövrigt kollat färdigt på ett av dem kungligaste julkalenderarna som finns. Julstrul med Staffan och Bengt som är inspelat från 1984. Det är gammalt, dom är roliga och alla bybor försöker sig prata som vi gör här uppe eftersom det faktiskt är inspelat i saxnäs och Dikanäs, hur tufft är inte det på en skala? haha. Det är precis lagomt när man vill skratta åt något fult men samtidigt roligt och lyssna till Thomas Tvivlarens sköna tankar och brillor. Och ja, se Eneröds sparkrace också, vilken man alltså! haha

Det handlar om glädje.
Det handlar om choklad med grädde och massvis med chokladkross på toppen.
Det handlar om Björn Gustavssons nya film med fint sällskap, och allt suktande som hör till.
Det handlar om sena nätter.
Det handlar om viktigt prat.
Det handlar om förståelse.
Det handlar om jordgubbar.
Det handlar om sex and the city.
Men främst av allt handlar det om kärlek och Viktoria.

Jag har börjat dagen med att sova alldeles på tok för länge för mitt eget bästa. Och det är en stor del till varför jag känner redan nu att det här kommer bli den segaste dagen i mitt liv.  Jag tror att jag ska ringa upp min söte vän som ringde för en stund sen och planera en slö dag tillsammans, för när man är två blir allting så mkt bättre helt enkelt.

Att jag aldrig lär mig, hur jag fungerar och alla dessa kärleksfilmer. Jag har precis sett Becoming Jane och allting slutade i tårar, kanske inte direkt för skådespelarna på ngt vis men för min del. Jag kan inte hjälpa det, men det är nästan samma sak varenda eviga gång, det släpps lös och allting rensas för en stund. Jag älskar gamla filmer med kärlek som är så mysigt undangömt på ngt vis, och sen att James McAvoy är med och snyggar till allting lite extra gillar jag starkt, vilken kille! Det är nästan så att jag vill säga; släng dig i väggen Björn Gustavsson, men bara nästan!

Jag är hemma från en härlig vistelse i Lajksön som inkluderade chokladfondue och många skratt. Vi hann även träffa härliga vänner som Stina och anders, och hans vän Håkan fick vi lite smått på köpet, men ett positivt köp. Eftersom jag aldrig hinner träffa Viktoria särskilt ofta är det alltid lika hemskt att lämna henne, men eftersom jag fick sena nätter och en mysfaktor på hög nivå är det ngt jag kan ta, ett farväl i utbyte mot massor av mysigheter.
Förövirgt har jag lärt mig början på barnen i bullerbyn på orgel, det var tufft.

Eftersom jag har de bästa vännerna som gjorde min födelsedagsfirande ( som inträffade på juldagen ) så minnesvärt kör vi på en liten update från den med. Det var singstar, snygga vänner i härliga juliga kläder, tårtiiis och singstar! Puss och tack för allt babes!

Nu tar jag tiden och lägger upp några bilder från min snöiga födelsedag, det är verkligen inte varje födelsedag som man får flaggan hissad när det är snö på backen. Vi drack Leila bål, dukade konstigt, skrattade och jag fick mitt första julrim i världshistorien skulle jag tro, och jag kände mig sådär jätte julig i mina kläder, nehe.