Would you pick me up if I'd fall?

Jag sprang förbi tvn där det sändes för fullt om världens minsta man, eller pajk eftersom han inte var arton och inte räknas som vuxen än ( jag vet, det var bara därför att jag skulle få känna lite glädje till min egen ära eftersom jag äntligen kan få kallas vuxen i papperen hahah) och då slog det mig, tänk om JAG var världens minsta kvinna? Typ springa omkring på 74 cm och leka omkring. Hur skulle mitt liv se ut? ganska komiskt kanske, och vad otroligt svårt det borde vara. Jag skulle iaf slippa köpa världens dyraste skoter, då duger det säkert bra med en barnskoter för några tusen ehehee. Eller varför inte köpa barnkläder, då borde man verkligen kunna få vara ensam om kläderna, ja förutom alla barnen som springer omkring i likadana förstås men det hör inte hit. Eller när jag ska ta körkortet, få sitta på en super hög stol och känna mig som en kung och ha väldiga problem med att växla, ehehehe.
Okej, här sitter jag och drygar järnet, men undra egentligen hur dem tas, dem lär ju bemötas helt annorlunda än vad vi gör. Och inte undra på att dem skulle bli kända, fast kanske på ett jobbigt sätt, inte precis som alla andra, kanske mest jobbiga frågor om just precis;deras längd, för det är de som drar uppmärksamheten.
Jag är väldigt glad att jag är jag, med mina snaaaaart om jag pressar riktigt hårt, 170 cm i längd!



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

oxx

Always one foot on the ground

RSS 2.0