En rykande varm soppa fick ge mig lite värme efter den kyliga promenaden från jobbet. Vinter.
Det bildas äntligen rök när munnen öppnas, nästan ingen ger sig ut från dörren utan vantar och bilrutorna var tvugna att bli skrapade idag, nu börjar det likna något jag gillar, vintern har börjat kika fram, långsamt men nog för att ge åtminstone mig hopp, glädje.

Gårdagen bestod av mysiga röda soffor med ett välsmakat te, persika och vanilj, och fönster som vette ut mot stockholms största gata, allting tillsammans med mitt fina sällskap Moa. Hon fick mig att släppa mina tankar om ett antal beslut och bara dela med mig och ta del av hennes situation, alldels lagomt mysigt.
På med väskan, som innehöll kläder för en natt, somnade sedan tryggt bredvid Anna. Allting så fasligt fint för en torsdag.