Innan jag och Ida for på sportlovet så tittade jag i vilhelmina aktuellt, som jag alltid gör, och såg att changeling skulle gå på bio på onsdagen på vårt lov. Efter det att Jenny hade farit, ja onsdagsmorgon alltså, kom jag och tänka på mitt och Idas förslag att följas och kolla på bion. Efter en stund var det bestämt och jag for upp och hämtade Ida och vi for och handlade lite gott och for till bion, där det var proppfullt med folk! Vi fick stå i minst en kvart innan vi kom till snubben som skulle ta emot våra biljetter, vilken kö! Jag hade haft en tanke långt bak någonstans att det skulle säkert komma rätt så mycket folk eftersom det är ganska många som har pratat om changeling, plus att det är lov men att det skulle vara nästan hela vilhelminas befolkning där kunde jag inte i min vildaste fantasi tro!

Okej, jag överdriver till tusen. Om man räknar med jag och Ida var vi tretton stycken, tretton! Jag blev paff över hur lite folk som var där, jag hade absoult haft tanken om att man skulle få se rätt så många kända ansikten, men inte då. I vårat fall var det mera ;

- Kände du?
- Vilket?
- Det var någon som kastade massor av popcorn på mig! Bäst att jag kikar vem det var.
( Jag vänder mig och ser en ensam kvinna två rader längre upp )
- Du, precis du, den enda kvinnan som sitter ovanför oss - kan du vara så snäll att slänga popcorn på oss?
Var det inte du? Då tror jag bestämt att Jesus har kommit i förväg för att irretera mig lite.

Filmen var riktigt bra, det sjukaste var att den faktiskt var verklighetsbaserad. Det är sådant som kan få en att rysa lite extra för det var en klass för sig själv, en hemsk film men med många tårfyllda ögonblick. Absolut värd att se, förutom att jag och Ida hade gillat ett annat slut, men vi kan inte få allt här i världen inte. Det var verkligen värt att se den, särskilt eftersom jag fick träffa Ida en stund, toppen kvinna!