Jag kan inte riktigt förstå att det är på fredag som dansföreställningen är. Det är alltså om tre dagar, hörde ni? tre! Nu har nervösheten börjat men samtidigt det roliga pirret inför alltihopa. Jag tror att det är bra att man är lite nervös faktiskt, jag tror att man satsar mera utan att man tänker på det och verkligen går in för att göra allting toppen! Kicken.

Dock drömmer jag mardrömmar om hur jag ska misslyckas. Hur alla på ngt konstigt vänster tappar minnet under en sekund och glömma ALLTING, vi ska vara totalt olika i danserna, folk kastar saker på oss, och att jag tappar mina kläder, ni vet - det vanliga. Nu kanske ni tänker, tappa kläderna?

Det finns alltid med i mina mardrömmar innan en föreställning bara för att en dag när jag gick ettan, och dåvarandes treor och jag stod och pratade. Det var min första dansföreställning, och jag skämtade mitt under nervöshetens minut;

-ehehee men tänk om man skulle tappa kjolen eller ngt, då äre bara att springa ut och skämmas ehehe
-Nej, du måste stanna på scenen  - the show must go on Jennifer.

Jag vet att hon inte var seriös för fem öre, men man kan alltid låtsas att det är därför jag drömmer mardrömmar och liknande. Även om jag kommer stå naken på scenen, svimma, tappa ett ben, blöda ihjäl ska jag stanna kvar, because, you know what they say - the show must go on!