Det känns otroligt konstigt att öppna dörren till lägenheten nu, har jag verkligen inte sovit i min säng dom fem senaste dagarna ? jotack, det stämmer nog.
Varför kan jag inte bli van med tanken av att sova själv? Sandra lämnade kalla fotspår i sängen och jag var som ett litet barn i flera dagar som snuttade på filten och läste bok för att kunna sova på natten, du tog med dig alltför mycket värme och trygghet kära du.
Anna, som har varit på min andra sänghalva i fem dagar ger mig nu en säng som känns som fem meter i bredd där jag ska ligga själv och kura. Men nej, jag är en stark självständig kvinna, det här klarar jag! haha

I torsdags kväll burkade vi upp med godis, för ett helt fotbollslag, lurade med oss hennes älskade pilot på E4:an mot det största biosalongen jag någonsin sett. Dom delade ut några gratis biljetter och t-shirtar till några lyckligt lottade människor, nej, vi var inte någon av dom.
Ni skulle inte tro mig om jag sa att filmen var toppen. Men om jag säger att den var super duper mega kool med stort K, kanske ni skulle börja förstå mig. Tre timmars sömn senare spelade vi tuffa och trängde bort all trötthet och däckade på fredagskvällen som små barn, nöjda och belåtna.