Att egentligen inte ha så fasligt mycket planer för en kväll men utan en chans att blinka till så har allting ändrats till rena mysigheter. Ett smått litet suktande efter Anna steg fram under kvällskvisten även fast det enbart var ett par dagar sedan jag såg henne, men att bli lockad med notting hill och dipp gjorde att jag föll pladask. Perrongen vid midnatt kändes fruktansvärt stor där jag satt ensam på min bänk, men i mina tankar fanns bara en kväll av trevligheter som väntade på att bli lagrade.

Att känna sig lite extra bekväm och hemma i deras lägenhet och sköna soffa, det är fin söndag de.