Beatrice.

Vi bestämde gemensamt för att döpa oss till ett bar slitna bondlurkar under gårdagen, vilket passade mig bara fint - två bondlurkar är bättre än en så att säga! Jag slöt upp med henne i en fin by, Bäsksele, där vi promenerade och ivirigt försökte ta igen allting vi missat av varandra, inget lätt uppdrag kan jag er lova. Donnan vet precis hur man ska känna sig ompysslad och bortskämd, med nybakat bröd & härligheter. Jag stod för bölarfilmen  - my sisters keeper, som lockade fram och annan tår, förstås.

Slut på dagen, och jag uppskattar till tusen att få träffa finaste Bea igen, som jag saknat dig!