Kameran var inställd på något knasigt, så här i efterhand kan jag enbart se hur allting ser löjligt brusigt ut. Tur att jag har fina vänner som fastnar alldeles perfekt fast den kompakta vännen sviker. Lunchbjudning i huset, snabbt och intenstivt. Vi ville att tiden, universium och jorden skulle stanna upp för en stund men vi blev uppväckta när vuxenlivet ringde på och jobbet kallade.

Den lille katta smög in en mus under lunchen, panik bröt ut men musjägarna hade farten i sig, en liten rolig upplevelse sådär efteråt, alltid ska något hända - men i det hela, var det så fint och trevligt så. Tack för att ni kom förbi, och gav mig glädje och motivation till allt jag rörde i de närmaste timmarna, vilket vill säga - arbetet.